Trine Palmér

No, not really no. Jag sitter på FB och spelar Restaurant City. Mycket bra tidsfördriv.

De senaste dagarna har jag spenderat som barnvakt. Det är tydligen min nya grej. Barnvakt/hushållerska. Har även kört runt i en Cherokee. En jeep alltså. Jag känner mig som the king of the road i den bilen. Med den kan jag köra över varenda jävla idiot som inte har lärt sig vart blinkersen sitter o. dyl. Känns mycket bra!

Allting löste sig med färjan. Jag kom dit ca 1 och 1/2 timme i förskott. Resan över gick fort och jag åt pyttipanna, på båten får man äta skitmat. Haha. Asgott iallafall.

Har sovit middag också, 4 dagar i rad nu. Jag känner mig som en hel människa igen. Jag har ju inte sovit middag på jättelänge nu och det är ju något av min grej.

Jag kommer alltså hem dagen innan midsommar, jag vill ha äventyr på midsommar och jag hoppas att jag får massa spännande förslag. Om jag inte får det så tänker jag inte komma hem. Sug på den ett tag.

Nu har jag sovit middag. I 2 timmar. Att sova middag brukar alltid vara lösningen på både ett dåligt humör och många andra saker. Men inte idag. Jag vaknade nyss och direkt känner jag mig ännu mer aggressiv. Jag är arg. Jag blir irriterad när sånt här händer för det är så jävla o n ö d i g t. Saker som bara tar massa tid och energi och förstör. Jag hatar när saker går fel. Det här känns ungefär likadant som att få parkeringsböter. Som jag visserligen ännu inte lyckats få, men om jag hade fått det, ja då hade det känts såhär. Det är jag säker på.

Idag är det dagen från helvetet. Jag vaknar kl 8, 1 timma tidigare än alarmet och upptäcker att det regnar ute. Förvisso ingen överraskning men dock lika jävligt ändå. Funderar på om jag ska åka lite tidigare till färjan eftersom att jag ändå vaknat så tidigt men bestämmer mig för att skita i det. Sen bär det av. Vi åker till Nynäs, lagligt såklart eftersom att det finns 1 miljard fartkameror hela vägen. När vi närmar oss börjar jag känna mig lite stressad men tänker att äh, det är ju lugnt. Kommer fram 10 minuter innan avfärd. Jag får inte komma på båten. Det var som taget ur en film. Jag står och bankar på en glasdörr och en tant i ett bås sitter och rycker på axlarna. Kärringjävel. Jag går till informationsluckan och får veta att det är OMÖJLIGT att låta mig gå på båten, de har ju faktiskt tagit bort landgången. UNDERBART. Där och då ville jag skjuta tanten. Ny biljett, ny tid för avfärd. Det var bara att bege sig hela vägen hemåt igen. Jag borde ha åkt tidigare.

På vägen hem dör min värmefläkt. Den gör det ibland och lösningen brukar vara att man helt enkelt byter ut säkringen och så funkar skiten tipptopp sen igen. Icke. Jag byter både 1 och 2 gånger och den brinner direkt båda gångerna. Pappa, pappa! Vad gör man? Tydligen har eventuellt fläkten fastnat. Hur fixar man ens det? Vart sitter den? Hur kommer man dit? Ingen vet. Mission fläkt, failed! Jag ville dö.

Så nu ska jag alltså låna ut min bil trasig till en person. Det är ju snällt av mig tycker jag. Fantastiskt att han så fort det regnar kommer att vara tvungen att köra med rutorna öppna för att det inte ska imma igen. När det är soligt med för den delen, annars svettas han väl ihjäl i värmen. Jag orkar inte och jag vet inte varför det här ska hända mig. Vart är min jourhavande mekaniker när jag behöver honom?

Nu sitter jag alltså i regnet och väntar på att jag ska kunna åka tillbaka till Nynäshamn. Jag tänker vara där 1 timma innan nu. Jag vägrar riskera.

All in all, en kass dag. Gårdagens lycka är som bortblåst. Idag vill jag dö.

Imorgon åker jag till Gotland. Jag skiter i den här jävla staden! Det känns mycket bra. Jag har tillochmed skaffat skjuts till båten samt en bilvakt. En bilvakt är viktig att ha, annars blir pärlan så lätt ensam. Hon behöver kärlek, gröna faran!

Jag behöver egentligen också lite kärlek. Men det får helt enkelt vänta. Jag har ännu inte funnit mannen i mitt liv.

Det här med att 80 cm av den 160 cm breda bäddmadrassen i min säng ligger på golvet är inte okay. Jag vet inte hur det hände eller varför men jag måste börja sova i mitten av sängen istället för bara på ena sidan. Det här håller inte. Inte alls.

Tips på hur man får madrassen att ligga på plats mottages gärna. Tack på förhand.

Idag har jag solat, badat och ätit god mat. Mycket bra! Något som är mindre bra är att jag har vigt ungefär 15 minuter åt mitt pluggande. Mitt pluggande som jag hade planerat skulle ta hela dagen. MVG, here I come.

Lätt värt ändå, jag älskar att sommaren är här!

Saker som är överskattade men som folk nyss verkar ha upptäckt med tanke på överkonsumtionen av just dessa saker:

• Sushi. Det är liksom rå fisk. RÅ fisk. Vem äter ens saker som nästan fortfarande lever? Och än mindre, vem äter ens fisk som nästan fortfarande lever? Disgusting.
• Rosé. Ja, sommaren är här och folk har fått dille på rosé till både höger och vänster. Så jävla gott är det inte. Och varför är det ingen som dricker det på vinterhalvåret? Nej, det går ju inte för sig.. man måste ju dricka det på sommaren för det är ju då alla andra gör det. Oh lord.
• Knark. Kanske något värre än de 2 punkterna ovan. Knark har funnits i alla tider och det är lika skabbigt nu som då. Det är inte okay att ens röka på, det är pundarfasoner. Trots detta faktum verkar folk runtomkring en knarka som aldrig förr. Fan va häftigt!
• Södertäljes uteliv. Måste man gå ut på krogen 2-3 dagar i veckan? Och OM man nu nödvändigtvis måste det, måste man då gå ut i Södertälje varje gång? Vad hände med spontana äventyr? Kan man inte bara ge sig ut i naturen och kötta på istället? Lätt värt att råka ramla i sjön för att man halkade på en sten. Lätt värt.

För övrigt är jag kär i en man i min dröm. He swept me off my feet! Vilken karl.

Jag funderar på vad det ska bli av min blogg. Ska man kanske göra det till en hat-blogg. Då är det ju typ okay att skriva bittra inlägg varje dag? Eller kanske att man ska börja med dagens ord, jag är ju praktiskt taget omgiven av imbeciller.

Nu är den stora frågan varför jag ens stör mig på att folk har ett ordförråd som en 2-åring, samt att de inte kan stava? Jag vet inte.

Vem har ens dolt nummer? Världens töntigaste grej. Och mest irriterande. Jag bara älskar när jag har missade samtal från dolt nummer, det är så lätt att ringa upp då. Idioter.

Jag vill åka till Gotland nu. Nu nu nu. Jag vill inte vara här längre. Närvaron av vissa människor börjar bli alldeles för påtaglig. Vad är bättre då om inte ett hav mellan oss? Måtte jag bara få G på samtliga prov som nalkas så att jag kan åka ASAP!

Sjukaste igår är när jag sitter i taxin på väg hem till min Ingaflinga och upptäcker att lampan på min mobil lyser. Frågorna börjar snurra i huvudet. Hur tändes lampan? Har jag ens en lampa? Och viktigast av allt: hur släcker man lampan?

Jag fick svar på 1 av de 3 frågorna (ja, jag har uppenbarligen en lampa). Jag har fortfarande inte lyckats släcka lampan. Trots hjälp från flertal håll förblir det mysteriet olöst. Så jag skrev ett mail till SonyEricssons support istället. Jag undrar om de kommer att skratta åt mig.

Jag väntar hoppfullt.

Vad GÖR man på Internet egentligen? På riktigt alltså. För när jag har kollat lite bloggar och gått in en runda på min FB så har jag ungefär noll grejer kvar att göra. Om jag inte shoppar såklart.

Nu kan man ju kanske undra varför jag ligger kvar i sängen när jag skulle gå och äta för över en timme sen? Svaret på frågan finns gömt någonstans i det förflutna. Nej, såklart inte. Svaret på frågan är att jag är lat, dum i huvudet och samtidigt väldigt logisk. Jag insåg att det är på tok för sent för att äta och att jag därför lika gärna kan gå och lägga mig och sova och sedan vakna och äta frukost istället. Mycket smart tänkt tycker jag. Sen att jag bara ätit lunch idag och att det var för över 10 timmar sen kan vi ju ignorera. Jag är faktiskt inte ens så jättehungrig. Konstigt.

Men nu, film och sova.

Det liksom spritter i kroppen på mig. Jag vill ut på äventyr. Ut och göra hyss! Kanske i naturen på en liten hajk eller rentav låna en eka och köra ett varv runt en ö? Åh. Jag behöver lite mer spontana äventyr i min vardag. Äventyrsnatten part 376 osv. Åh.


Den här längtan efter äventyr kan bero på flera saker. Den kan bero på att jag varit ute och upplevt naturen mer än vanligt på sistone och känt hur den kallar på mig, den kan bero på att det är försommar. Den kan också bero på att jag levt ett nyktert liv mycket längre än vad som är normalt. Eller så beror det helt enkelt på att jag älskar äventyr. För det gör jag. Jag älskar dem. Stora som små. Helst ska de vara nattliga. Vem är på?

Vad gör man om man får jobb på Hultsfred under sommaren som chaufför åt artisterna? Tar man jobbet och åker ner helt solokvist och leker groupie eller fegar man ur och stannar hemma? Och isånafall, är det okay att ta ledigt från ett betalande jobb för att göra ett obetalande? Hur gör djur? Hilfe.